längtan blev inte mindre.

                                   Längtan.


Längtan efter kvinnan i mitt liv. ja vad ska man säga det plågar mig varje minut som går. jag längtar efter henne så otroligt mycket. vad ska man ta sig till. när man pratar med henne känner jag en värme innom mig som är otrolig men sen så efter samtalet känner man sig som världens ensamaste människa igen. en mycket jobbig känsla att ha och leva med. men det är väl bara att bita i livets sura äpple och inse att det är inte lönt att lägga sig ner och ge upp utan det är bara att försöka ta varje dag som den kommer och be till vem man nu ber till och önska. nä gott folk nu ska jag gå och lägga mig känner hur vinet börjar köra i huvudet lite :s god natt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0